An endangered regional cuisine in Sweden: the decline in use of European smelt, Osmerus eperlanus (L., 1758), as food stuff

Kottelat M, Freyhof J. Handbook of European Freshwater Fishes. Berlin: Publications Kottelat, Cornol and Freyhof; 2007. Boëthius A. Something rotten in Scandinavia: the world’s earliest evidence of fermentation. J Archaeol Sci. 2016;66:169–80. FAO. The State of World Fisheries and Aquaculture 2018 - meeting the sustainable goals. Food and Agriculture Organization of the United Nations. Rome: FAO; 2018. p. 2018. Granlund J. Inlands- och Östersjöfiske. In: Erixon S, editor. Fångst, jakt och fiske.Nordisk kultur vol. XI–XIIA. Stockholm: Albert Bonnier; 1955. p. 64–84. Hoffmann RC. Economic development and aquatic ecosystems in Medieval Europe. Am Hist Rev. 1996;101(3):631–69. Locker A. Freshwater fish in England. A social and cultural history of coarse fish from prehistory to the present day. Oxford: Oxbow Books; 2018. Granlund J. Sikfesten i Kukkola: en fiskfest med forntida anor. Fataburen. 1940:59–76. Ehn W. Nejonögonfiske i Älvkarleby. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv. 1970;110:9–25. Svanberg I, Bonow M, Cios S. Fishing for smelt, Osmerus eperlanus (Linnaeus, 1758): A traditional food fish – possible cuisine in post-modern Sweden? Slovak Ethnol. 2016;64(2):136–56. Svanberg I. "Nu liustras Asp och Idh, nu håfwas Lögor, Norssar": Ett litet bidrag till en europeisk etnoiktyologi. Saga och sed 2017;2016:171-195. Löfgren O. From peasant fishing to industrial trawling: a comparative discussión of modernization processes in some North Atlantic regions. In: Maiolo JR, Orbach MK, editors. Modernization and Marine Fisheries Policy. Ann Arbor: Ann Arbor Science Publishers; 1982. p. 151–76. Svanberg I. Black slugs (Arion ater) as grease: a case study of technical use of gastropods in pre-industrial Sweden. J Ethnobiol. 2006;26:299–309. Lundberg R. Om insamling af uppgifter rörande insjöarna. I: Svensk Fiskeri-Tidskrift. 1896;5:49–51. Schreiber H, Filipsson O, Appelberg M. Fiskar och fiske i svenska insjöar 1860–1911. En analys av fiskfaunan då och dess förändring under 1900-talet. Finfo 2003:1. Drottningholm: Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium; 2003. Götlind J, Modéer I. Questionnaire 37. Fiske. Dialekt-och folkminnesarkivets frågelistor, 1935. Svanberg I. Kär fisk har många namn. Språktidningen. 2016;5:18–24. Schultze S. Den. Swenske Fiskaren eller Wälment Underrättelse om det i Sverige nu för tiden brukeliga Fiskeri jemte Beskrifning på de bekanta Fiskar och Fiskeredskap. Stockholm: Kungl. Tryckeriet; 1778. Ekström CU. Fiskarne i Mörkö Skärgård. Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar för år 1834 (1835):1-74. Institute for Language and Folklore, Uppsala: ULMA 9942 (Torsby, Vrml.) Smitt FA. Skandinaviens fiskar vol. 3. Stockholm: Norstedt; 1897. Storå N. Norsen: En stinkande läckerhet. In: Alver BG, Bringéus N-A, Chesnutt M, Herranen G, Skjelbred AHB, editors. Livets gleder: om forskeren, folkediktningen og maten: En vennebok til Reimund Kvideland. Bergen: Vett & Viten; 1995. p. 205–12. Degerman E. Fisk, fiske och miljö i de fyra stora sjöarna från istid till nutid. Stockholm: Fiskeriverket och Naturvårdsverket; 2004. Kullander O, Delling B. Ryggsträngsdjur: Strålfeniga fiskar. Chordata: Actinopterygii. Uppsala: ArtDatabanken/Sveriges lantbruksuniversitet; 2012. Filipsson O. Nya fiskbestånd genom inplantering eller spridning av fisk. Information från Sötvattenslaboratoriet. 2004;2:1–65. Fiskar i Dalarna. Förekomst och utbredning. Länsstyrelsen i Dalarna. Rapport 16-03. Falun; 2016. Appelberg M., Ridderborg S, Beier U. Riksfiskinventeringen–96. En nationell inventering av den svenska fiskfaunen 1996. FinFo 2004:1. Göteborg: Fiskeriverket; 2004. Hausen R (red.) Finlands medeltidsurkunder 1–5. Helsingfors: Finlands Stadsarkiv; 1910-28 Hildebrand E (red.) Stockholms stads tänkeböcker 1474–1483. Stockholms stadsböcker från äldre tid. Ser. 2:1, Stockholm: Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia; 1917. Svanberg I. »En god del af det fattiga folckets föda om wåren«: Fångst och konsumtion av nors, Osmerus eperlanus (Linnæus, 1758), i det förindustriella Sverige. I: Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2014:147-156. Berg SE, Stark R. Fiskar och fiske i Ångermanlands och Medelpads sjöar och kustvatten. In: Elofsson O, Curry-Lindahl K, editors. Natur i Ångermanland och Medelpad. Stockholm: Svensk Natur; 1953. p. 143–53. Hofsten E. Beskrifning öfwer Wermeland. Värmland förr och nu. 1917;15:1–121. Hildebrand S. Carl XI:s almanacksanteckningar. Stockholm: P.A. Nordstedt & Söner; 1918. Svensson S. Notar och andra fiskredskap. In: Berg G, Svensson S, editors. Gruddbo på Sollerön: en byundersökning. Stockholm: Nordiska museet; 1938. p. 300–27. Sveriges Officiella Statistik. Fiske är 1918. Stockholm: PA Norstedt & Söner; 1920. Salvius L. Beskrifning öfver Sveriget vol. 1. Upland. Stockholm: J. L Horrns enka; 1741. Linnaeus C. Wästgöta-Resa. Stockholm: Lars Salvius; 1747. Brandt A. 1972: Fish Catching Methods of the World. London: Fishing News; 1972. Jansson B. Fiske och fisketerminologi inom norra delen av Säffle stad, Näs härad, Värmlands län, Uppsats för nordiska proseminariet, Uppsala universitet, ht 1954 manuscript. Svanberg I. Fisk och fiske i Karlskoga bergslag. Karlskoga bergslag. 1983;24:103–11. Institute for Language and Folklore, Uppsala: account ULMA 3080 (Glans Vrml.). Institute for Language and Folklore, Uppsala: Eva Thelin, Norsylingar och slomälar, 2015. https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/aktuellt-dialektord/dialektord/2015-04-01-norsylingar-och-slomalar.html Institute for Language and Folklore, Uppsala: accounts ULMA 8884 Bjurtjärn Vrml,; ULMA 12 253 Näshult Sdml.; ULMA 12273 Torsö Vgl,; ULMA 12739 Österåker Sdml.; ULMA 13562 St Mellösa, Nrk.). Lönnberg E. Linnés föreläsningar öfver djurriket. Upsala: Akad. Bokhandeln; 1913. Bergius N. Vårtecken vid Svartälvens mynning: norsfiske 1940 och tidigare. www.adolfssons.se/platser/brickegarden/NilsBergius/nors/index.htm (accessed 2019-06-08). NilssonOW, Sveriges landskapsfiskar. Stockholm: Natur & Kultur; 1996. Augustsson P. Håven hissad för sista gången. Skärgården: Nyhetstidning för Stockholms skärgård; 2016. Jordbruksverket 2019. Konsumtion och förbrukning av kött 2019-04-25. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtionisiffror/kottkonsumtionen.4.465e4964142dbfe44705198.html (accessed 2019-06-08). Beier U, Axenrot T, Bergek S. Fisk och fiske i Mälaren. Aqua Reports 2015:18. Supplement. Drottningholm: Department of Aquatic Resources, SLU; 2015. Tidström A. Resa i Västergötland 1756 och 1760. Uppsala: Föreningen för Västgötalitteratur; 1978. Daukšas D. 2013. Lithuanians in Norway: between “here” and “there”. Urbanites 3(2):51-68. Svanberg I. The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden.Acta Societatis Botanicorum Poloniae 2012;81(4):317-327. Roberg L. Dissertatio medico-physica de piscibus. Upsaliae: Literis Wernerianis; 1727. Levander L. Övre Dalarnas folkkultur 1. Uppsala; 1943. Berg G. Kosthåll. In:Arbetare i helg och söcken. Kulturhistoriska studier vol. 1. Hus och hem. Stockholm: Tidens förlag; 1943. p. 269–85. Höglund B. Norsfisket i Lifsinge. Gåsinge-Dillnäs Krönika 1981-82:10-12. Ragnar M. Regional matkultur: terroir i matlandet Sverige. Stockholm: Carlsson; 2014. Cederroth S. Bondsagan. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien; 2014. Engnes M, Tunberger P, Wretman T. Bonniers kokbok. Stockholm: Albert Bonniers Förlag; 1960. Wretman T. Svensk husmanskost. Stockholm: Forum; 1967. Techoueyres I.. Terroir and cultural patrimony: reflections on regional cuisines in Aquitaine. Anthropol Food 2001 https://journals.openedition.org/aof/1531 (accessed 2019-06-08). Cucinotta F, Pieroni A. “If you want to get married, you have to collect virdura”: the vanishing custom of gathering and cooking wild food plants on Vulcano, Aeolian Islands, Sicily. Food Culture Soc. 2018;2:539–67. Nilsson M-E. Den hemliga kocken. Stockholm: Ordfront; 2007. Tellström R. Hunger och törst: svensk måltidshistoria från överlevnad till statusmarkör. Stockholm: Forum; 2015. New Nordic Cuisine Manifesto, November 2004. Copenhagen; Nordic Council of Ministers; 2008. Lysaght P. The return of traditional food. In: Lysaght P, Jönsson H, Burstedt A, editors. . Lund: Lund University; 2013. p. 15–26. Petrini C. Slow Food: the Case for Taste. New York: Columbia University Press; 2001. Holt G, Amilien V. From local food to localised food. Anthropol Food. 2016 https://journals.openedition.org/aof/405 (accessed 2019-06-08). Marsden T, Smith E. Ecological entrepreneurship: sustainable development in local communities through quality food production and local branding. Geoforum. 2005;36(4):440–51. http://www.tina.se/vitloksfriterad-nors-med-gurka-och-yoghurt/?fbclid=IwAR1PNa792Qo8-HVO9QDKazi3SG9mAUrDNDdE0ZnnA4GL_e1JO7S4mrwSs24 Hammar J, Axenrot T, Degerman E, Asp A, Bergstrand E, Enderlein O, Filipsson O, Kylberg E. Smelt ( Osmerus eperlanus ): Glacial relict, planktivore, predator, competitor, and key prey for the endangered Arctic char in Lake Vättern, southern Sweden. J Great Lakes. 2018;44(11):126–39. Børre KD,Skurdal J, Sandlund OT, Museth J. Mjøsens fisker och fiskerier gjennom 100 år. Tidsskrift for utmarksforskning 2017;2:35–47 Kaups M. The evolution of smelt-o-mania on Lake Superior's north shore. Journal of Popular Culture 1978;11(4):959.